Starten på en ny månad innebär att vi idag återvänder till Stora Torp och 1700-talets jordbruk. Augusti innebär att säden skulle bärgas. Åkermarken vid gården Stora Torp bredde ut sig i hela det område där idag det nya bostadsområdet Örgryte Torp nu är nästan färdigställt samt inom den så kallade Trehörningen på andra sidan nuvarande Delsjövägen och bäcken. Ungefär där gamla Radio- och TV-huset låg hade gården Väster Gärdet, i mitten Stor Ängen och närmast nuvarande Storatorpsvägen låg Öster Gärdet. Det fanns även en åker inom området med kolonilotter nära stenmagasinet, Ny Gärdet. Gradvis under 1700-talet ökade Stora Torp även sina ägor upp mot Delsjöarna och mycket ny åkermark kom till på det som tidigare varit mossar. Idag är större delen av den åkermarken en del av golfbanans område. (14-ÖRG-51, karta med beskrivning)
Karta över Stora Torp, ur Stadsbyggnadskontorets arkiv
I Broocmans råd till jordbrukarna inleds avsnittet för augusti med en ganska självklar rekommendation, att kontrollera att säden är mogen innan skörden inleds. Det borde vara självklart för jordbrukare oavsett tidsålder! (Broocman, s. 107) Skördearbetet krävde mycket arbetskraft och alla deltog på något sätt i denna uppgift. Olika grödor krävde dessutom olika mycket arbete. Gårdarna i trakten av Stora Torp odlade främst korn och havre, ytterst lite av andra sädesslag förekom. Det stämmer väl med vad nationella översikter av jordbrukets historia har kommit fram till. (Gadd, s. 133) Skördearbetet bedrevs under tidigt 1700-tal med skära, ett redskap som nästan alla kunde använda. Det var långsamt att skörda med ett så litet redskap men det uppvägdes av att mängden spill blev begränsad. Linné noterade att handskärorna ”kostar på gummornas rygg men spiller dock mindre”, jämfört med att använda lien. Gradvis skedde en övergång till att använda lien över hela landet. I Västergötland brukar 1760-talet anges som en genombrottstid för redskapet. (Gadd, s. 152-53, 244) På Stora Torp kan vi med säkerhet säga att det fanns liar år 1800, i bouppteckningen efter Magnus Prytz redovisas att gården hade åtta liar. (FIIa:13)
Kvinnor skär säd med skära. Till vänster sädeskylar på tork. Män med vagnar kör in den torkade säden. Bild hämtad från Gadd 2000, s. 153.
I köksträdgården var det under augusti månad, enligt Broocman, viktigt att se till att få upp rölöken om man odlade sådan. Annars fanns risken att den kunde krypa långt ned i jorden! När den skördats skulle den torkas för att kunna förvaras över vintern. Även många andra växter kunde med fördel torkas och göras i ordning för kommande månader. (Broocman, s. 107)
Träden i fruktträdgården måste ses över, ett omfattande arbete i Stora Torps stora fruktträdgård som vi har noterat tidigare. Skadade träd måste lindas om och stöttor behöver sättas under träd som bär mycket frukt för att träden inte skall skadas.
Ute i skogsmarken var det inte några uppgifter att utföra under augusti.
Under augusti månad skulle även slakten av bockar, getter och får inledas. Övriga djur krävde den ständiga omsorgen och omvårdnaden. Kreaturen kunde efter skörden släppas ut på stubbgärdena.
Efter skörden tog nästa hårda arbete vid med att tröska. Det skedde under 1700-talet nästan alltid för hand med så kallade slagor. Detta skedde i ladorna som låg i vinkel mot ladugård och stall på Stora Torp. I Broocmans skildring talas även om att det under augusti var lämpligt att inleda jakten på elg (älg), men det är högst osannolikt att det fanns kvar älg i trakten av Stora Torp då skogen hade huggits ned i trakten och älgar behöver skogsmarker. (Broocman, s. 207-08, 14-ÖRG-51, karta med beskrivning)
Karta
Lantmäterimyndighetens arkiv
14-ÖRG-51, Stora Torp 1815 (upprättad 1814)
Arkiv
Landsarkivet i Göteborg
Sävedals häradsrätt FIIa:13 år 1800, Bouppteckning efter M. Prytz.
Stadsbyggnadskontoret
Karta över Stora Torp 1815
Litteratur
Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000.
Håkan, Tunón (red) 2016. Broocman, Reineri, En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman. En Handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
