Björkekärr och Robertshöjd uppfördes från mitten av 1950-talet och fram emot början av 1960-talet på den gamla utmarken norr om Härlanda tjärn, ett stort stycke av Delsjöområdet försvann då under gator och hus. Men kring torpet Smörslottet, vars egentliga namn var Intagan, var det lantliga vyer som mötte besökaren. Området hade inte bebyggts med bostäder då det på torpets marker fanns planer på att bygga ett nytt storsjukhus. Under rubriken ”Smörslottet i smältdegeln” skildrade Nils Boström torpet 1962 när det började talas om att lägga ett nytt storsjukhus på platsen. Han har även med en del iakttagelser om trakten och dess invånare om jag inte sett i andra texter.
Bilden i sidhuvudet är hämtad från G-P 1962-02-27 och visar torpet Smörslottet med berget Valåsen i bakgrunden. Kartan nedan visar området där Smörslottets byggnader låg, inte långt från Pressbyråns byggnad.
”Skall nya sjukhuset i öster ligga vid nuvarande torpstället Smörslottet på Sävenäs säteris gamla ägor?
Det ser så ut sedan stadsfullmäktige fattade principbeslut i frågan strax före jul och anslog en halvmiljon till planering.
Namnet Smörslottet kommer följaktligen att bli aktuellt till debatt på listan över sjukhusnamn. Nog skulle det låta en smula kuriöst om det i framtiden kommer att sägas om sjukhuspatienter att de ligger på Smörslottet medan mindre finkänsligare personer i bekantskapskretsen kommer att påpeka att vederbörande ”kommit upp i smöret”! Onekligen skulle t.ex. Sävenässjukhuset låta bättre för de flesta samtidigt som det anger en plats mer allmänt känd.
I varje fall verkar torpstället mycket trevligt där det ligger med sina omgivande åkrar och ängar. Gulsparvarna snärjer i trädgårdshäcken, skatan bevakar alla och envar som har sin väg förbi stället. Hon kan om det vill sig vara elak nog fram på vårkanten att kalasa på någon liten vilsekommen gråsparvunge; men hon hör liksom till helheten så vi får väl ha en smula överseende! Just nu andas allt frid och ro varför Smörslottet ger intryck av idylliskt litet torpställe.
Som namn på torpet är ”Smörslottet” vedertaget och brukat ett par sekler. Kommer man nerifrån gator och vägar i Säveåns forna dalgång så utbreder ängarna sig släta och bördiga här uppe. Den förklaringen till namnet ligger nog närmast till att ”slott” kommer av ”slätt”; slät bördig mark vars gröda blev till rena smöret sedan korna fått äta sig mätta därav.
Folket på Smörslottet ansågs ganska välbärgade. Torparen hade både en och två hästar medan de smärre torpställena runt omkring hade svårt att föda en ko över vintern och mera sällan häst dessutom. Var fodret slut och väglaget halkigt och isigt fick småtorparna ta största kälken och dra iväg ner till handlarna i Redbergslid, Harald Larssons m.fl. handelshus som även handlade med hög och halm. På bryggerierna vid Almedal–Lyckholms och Eriksbergs fick man köpa mäsk och stärkelse köpte man på Gårda, allt för att ge ladugårdsdjuren ett extra näringstillskott.
Men på Smörslottet räckte fodret till för tre kor, grisar och höns och den som hade ett par kraftiga pållar behövde inte sakna körningar till staden. Torparmor kallades ”Slottesa” och trots att de inte var några prinsessor kallades flickorna ”slottetöserna”! Som överallt på herrgårdar och säterier fick man göra dagsverken för rätten att bruka torpet. På Dalarna, ett närliggande torpställe som revs för bara några år sedan fick äldste pojken köra mjölkkärran för Vidkärrs gård till staden tre dagar i veckan som dagsverke för torpet, de övriga dagarna fick han gängse avlöning. Någon av flickorna kunde få arbeta med diskning av kärl i mjölkkällaren och detta räknades också som dagsverke. Barnen kunde få hjälpa till med varjehanda göromål för att tjäna en slant, bl.a. fick de hjälpa Skogssällskapet med skogsplantering i trakterna av Härlanda tjärn med omnejd.
Då frågan om ett nytt sjukhus i östra stadsdelarna var på tapeten för många år sedan ville dåvarande överläkaren på Ekmanska sjukhuset, dr. Wallin ej förorda platsen vid Smörslottet på grund av kvällsdimmorna från Härlanda tjärn och Brudaremossen. Från det sistnämnda stället kommer också mindre angenäma dofter vid SO-vind men det kanske kompenseras av att det från andra hållet kommer trafikbruset från riks 6:an och på senaste åren har dessutom ytterligare ett irritationsmoment tillkommit. Det är SJ:s ordergivningscentral vid Sävenäs som ”miss-i-nassen” dirigerar vagnarna på bangården genom jättehögtalare!!!
Nils Boström” (Göteborgs Posten 27 februari 1962)
Det finns fler artiklar om Smörslottet här på Delsjöområdets historia om du vill läsa vidare:
När vargen smög kring Smörslottet (2013-01-27)
Smörslottets sista tid (2013-10-27)
En spökhistoria från Smörslätten (2013-12-18)
Tre kor betade vid Smörslottet (2016-03-06)
Om torpet Dalarna (Dala) och dess sista tid finns också en text: Torpet Dala blev ett ”Rövarnäste”. (2017-03-17)
