Namn på bebyggelse och platser ute i landskapet omger oss överallt. De flesta kanske inte till vardags tänker på varför en plats fått ett visst namn eller hur gammalt namnet är. Men namnen kan ge oss mycket information och gör faktiskt varje vägvisande skylt lite mer intressant. Idag skall vi se närmare på namnet Kålltorp. Det är idag namnet på en stadsdel, som faktiskt till stora delar ligger på marker som tillhörde Härlanda men det är en annan historia. Men Kålltorp var också namnet på en by bestående av två gårdar, Nedergården är sedan länge riven medan Övergårdens huvudbyggnad ännu står kvar vid entrén till Delsjöområdet nära Apslätten.
Kålltorp Övergården. Foto: Per Hallén 2015
Det först kända omnämnandet av Kålltorp, eller Kolletorp som byn då kallades, återfinns i Diplomatarium Norvegieum 1496. Där omnämns åbon Helighæ (alltså Helge) Nærendsson, med tanke på efternamnet bör hans far alltså ha burit namnet Nærend.[1] Anledningen till att Kolletorp nämns 1496 är att åbon Helighæ tillsammans med folk från bland annat Skulltorp, Mellby, Lexby, Kallebäck och Kiærræ (Kärra, senare Kärralund) var med och intygade att holmarna utanför Vinga tillhörde Sverige.[2]
”Alle mæn thettæ breff see eller høre læse Helsse wij
effterscreffne Rammwndh Basse hæretzhøffdingh j Fflwndehæreth
Beynt Andersson j Kiærre hæretzhøffdingh j Aalehæreth Eric
Beyntsson J Giirissaas Brynttæ Bertelsson hæretzhøffdingh j Col landzhæreth Beynt Olsson hæredzhøffdingh j Laskehæreth Ro-
landh Maghensson j Rudh hæretzhøffdingh j Askiemshæreth oc
Joon Basse wepnere kerlige meth wor herræ Oc gøræ alle
witerlicht meth thettæ wort nerwarendes opne breff at aar
effter gutz byrdh Mcdxcexto Odensdaghen nest fore Sanctj Jo-
hanis baptiste dagh tha thingh stodh j Sæwedaal kom pa forne
thingh Erligh oc welbyrdigh mantz Niels Clawessons foget
Axel Gregersson Oc bespwrde sigh meth menæ almwghæ oc
dande mæn som ther til things wore om en Holmæ som kalles
Hwynggæ om noghen hadhe noghen tiidh annet hørth æn at
han haffwer lighet til Sweriges Riighe aff allers tiidh oc be-
gherethe ther dande mentz witnæ oc skiell wpa etc. Til hwilke
forne ærende meneghæ almwgæ swaretde oc endrachteligæ with-
netde pa theres gode tro oc sanningen at forde Hwynggæ meth
flere skiær haffuer liget aff gammel alder oc aff hedhen høøss
til Sweriges Riige oc til Elffuesborg pa cronena wegnæ thet
ingen man kan lenger spøriæ oc ytermere sagde at the som
ther loghe til fiskerij tha silden togx ther the gaffue toll oc
bodeleyæ til forde Elffuesborg som mangæ flere dande mæn wel
witerlicht ær oc ther vpa giorde tesse xij effterne dande mæn
theres helghens edh som ære Trwels Arffuidsson j Skwletorp
Tordh Bergesson j samme stadh Olaff Laurisson j Mielby Thore
Gwnuadsson j samme stadh Niels Gøtzstaffsson j Kahøg Laurens
Beyntsson j Lywesby Helighæ Nærendson j Kolletorp Joon Eskils-
son i Torppæ Bergæ Jonsson j Vdderyth Ascer Olsson j Mielby
Kedel Oop j Kallebeck oc Eric Olsson j Skor At saa endrachte-
ligæ withnet oc sworeth ær for oss j mange dande mentz ner-
ware pa forne thing j alle mathe som forscreffuit staar Thet
withne wij forne meth wore jnciglæ witerligæ hengændes neden
fore thettæ breff Datum vt supra” (Diplomatarium Norvegicum,http://www.dokpro.uio.no/)
Under 1500-talet skrivs namnet Koltörp (1550), Korttorp (1565, Kortorp (1566, 1651. Kol, Kåre, Kalle och Koll är sedan vanliga variationer på namnet under 1600-talet. Under 1700-talet används ofta Kålltorp men det finns även alternativa stavningar med Ko(h)l. Dessutom kallades gården även Lagmansgården efter lagmannen, sedermera borgmästaren Ekström, men det blev aldrig gårdens officiella namn.[3]s
Efterledet ”torp” är minst lika viktigt då det ger en grov antydan till gårdens ålder. Etymologiskt motsvarar torp tyskans Dorf – alltså by. I sin äldsta form har namnet troligen syftat på ett inhägnat område samt på nybyggen. De flesta gårdar som bär någon variant av torp-namnet har under sin tidiga historia varit nybyggen eller nyodlingar, förmodligen under någon större gård. Namnet kan dateras till som äldst tidig medeltid. Flest torp-namn bildades under medeltiden men givetvis har det kommit till nya namn på torp inte minst under 1700- och 1800-talets odlingsexpansion.[4] Men Kålltorps-namnet kan alltså spåras tillbaka till medeltidens slut och tillhör därmed de äldre torp-namnen.
Med ledning av namnet och dess tidigaste former har Hjalmar Lindroth gjort antagandet att förledet ursprungligen har varit mansnamnet Kŭle eller Kŏle, kanske en av de första som var bosatta på det nya torpet. Om gården var en nyodling, vilken gård eller by utgick nyodlingen ifrån?
Om man tittar på en karta över gårdarna i området finns det ett kluster av ”torp”, Torpa, Fräntorp, Kålltorp samt Torp. Äldre bebyggelse fanns vid Härlanda och även Kärra (lund) är troligen äldre, så det är i den stora byn Härlanda eller sätesgården Kärra som ursprunget till Kålltorp troligen finns. Mest troligt är Kärra då gårdarna låg nära varandra och under 1500-talet ägde Kärra åtminstone delar av Kålltorp.
Kartan från 1701 visar en av stavningarna av namnet, Kåhltorp, med Över- och Nedergårdarna tydligt markerade, med Övergården utsatt där vi idag kan se dess bevarade huvudbyggnad.
Referenser
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar (1925). Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg.
Stenström, F. (1920). Örgryte genom tiderna : en minnesbok. D. 1 och 2. Göteborg.
Wahlberg, M. (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala.
Karta
Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, Geometrisk avmätning, 1701.
Noter
[1] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar 1925, s. 70-71.
[2] Efter Orig. p. Perg. i svenske Rigsarkiv. Af 7 Segl mangler 5te helt, af deøvrige ere kun 3. og 7. nogenlunde tydelige. Nr 326. 22 juni 1496.
[3] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar 1925, s. 70-71, se även Stenström 1920, del 2, s. 164.
[4] Wahlberg 2003, s. 322.
Bilden i sidhuvudet visar Kålltorps Övergård, foto 1922. Bildkälla: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.