Det har passerat 224 år sedan den utförliga och rikt illustrerade kartan över Kålltorp skapades 1796. Går det att efter alla dessa år hitta platser där man fortfarande kan använda den gamla kartan för att orientera sig i landskapet? Under slutet av november och inledningen av december 2020 strövade jag kring i landskapet runt Apslätten med 1700-tals kartan i min hand och kameran redo att dokumentera.
Den gamla fägatan
Mellan allén som går från Kålltorp till Kärralund och den höga Kålltorpsåsen gick fägatan från ladugårdsbyggnaderna och vidare ut på utmarkerna. Här har många kreatur vandrat till och från sin ”bostad” och betesmarkerna, men inte enbart djur utan även de som arbetade på gården. I fägatans förlängning ligger torpet Sandhåla och ännu längre bort Terra Nova vid dagens Skatås, torparna som gjorde dagsverken på gården har också vandrat denna väg.
Jämför bilden med kartan och du ser tydligt ännu fägatans sträckning med stenmuren till höger i bild och på kartan och till vänster sluttningen av Kålltorpsåsen. 1700-tals kartans är alltså användbar även 2020.
Allén mellan Kålltorp och Kärralund
Kålltorp och Kärralund hade var sin utfartsväg som gick till nuvarande Danska vägen och därifrån gick det att ta sig vidare till exempelvis Göteborg. Men det var självklart ganska omständligt att behöva ta den omvägen för att färdas mellan gårdarna, därav denna förbindelseväg som dessutom har försetts med en allé. Den är tydligt markerad på kartan och är lika tydlig i dagens landskap. Man kunde dock önska att det skulle återplanteras träd varefter att gamla träd faller av hög ålder. Om inte allén vårdas lär den försvinna.
Vänder du dig om i riktning mot informationstavlan ser du att vägen förgrenas, både på 1700-tals kartan och i dagens landskap. Längst bort i bild skymtar gaveln på huvudbyggnaden till Kålltorps övergård, på samma sätt som på den äldre kartan.
Åkermark på det som idag kallas Apslätten
På 1796 års karta över Kålltorp finns namnet ”Apan” noterad, men det är ett tillägg som gjort senare, mer om detta kan du läsa här på Delsjöområdets historia. Området, oavsett namnet, var uppodlat men av åkern är det i dag inte möjligt att se några spår.
Det försvunna huset
Invid fägatan finns på kartan en markering för en byggnad. Vad detta hus användes till framgår inte av kartan men det ser ut att ligga en mindre trädgård invid huset. Kanske var detta någon form av grindstuga för gården utmed vägen från utmarken och Kärralund, men det kan lika gärna vara någon annan form av byggnad eller till och med något som tillhörde parken i form av ett lusthus.
Promenadstigen
På kartan från 1796 syns en stig som avslutas med en halvcirkel. Senare har en förlängning av stigen ritats in och där går ännu i dag en stig snett upp mot Apslätten. På kartan finns även en stenmur inritad. Grundstenarna till den muren finns också kvar på platsen i dag. Kartan avbildar även denna lilla detalj på ett mycket exakt.
Sandtaget
I sluttningen ned mot Havsörnsplatsen bildar terrängen en liten dalgång. Den är svår att göra rättvisa på ett foto, därför rekommenderar jag ett besök där. Det är då lättare att se hur människan format landskapet under en lång tid av sandtäkt. Det var givetvis denna plats som gav namnet åt torpet Sandhåla.
Området kring Apslätten är alltså ett bevarat stycke inägomark som har en lång historia. Tack vare kartan kan vi konstatera att mycket av det vi ser i området i dag fanns även under sent 1700-tal. Detta tack vare vårt goda och pålitliga kartmaterial.
Referens
Riksarkivet, landsarkivet i Göteborg
Kart- och ritningssamlingen
Charta öfwer frälse hemmanet Kålltorp uti Säfwedahls härad, Örgryte sockn. Författad år 1796.