Ramsjögården (Ramsegården, Kullegården) i Öjersjö har efterlämnat få spår i de historiska källorna. Gården omnämns 1669 i domboken då hemmanet ägdes av lektorn vid Göteborgs gymnasium, magister Nicolaus Ramzius (vars efternamn är orsaken till gårdsnamnet). Hans son övertog sedan gården men efter att även han avlidit låg gården öde under en längre tid. År 1698 hade åbon dött, änkan rymt i yttersta armod, gården hade dålig åker och äng samt givetvis ingen skog. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, s. 9, Bergendahl, s. 395)
Ramsjögården idag, åter är gårdens byggnader öde. Foto: Per Hallén 2016
Gården finns utsatt på kartan som upprättades i samband med den geometriska avmätningen 1701, men det upprättades även en egen karta över Ramsjögården 1742 som är mer innehållsrik. Enligt beskrivningen till kartan har gårdens tomt varit obebyggd de senaste 50 åren. Åkern bestod av skarp, grund, grusig brunsandig jord, mycket stenig, varken stark torka eller väta kan näppeligen giva 1 ½ korn i medeltal, det betyder att det inte gick att leva på avkastningen från jorden. Åkern brukas med krok och en häst, utsädet omfattade 1 tunna och 23 kappland. Ängen var inte mycket bättre då den var övervuxen med ljung och var både stening och mager. (14-PAR-6, Karta 1743)
14-PAR-6, Karta 1743
Betet på utmarken beskrivs också som magert och fisket i Lilla Kåsjön var ganska ringa att det inte lönar mödan att underhålla redskapen.
Under hela 1800-talet brukas gården under Brasegården och det är endast under några korta perioder som det finns några invånare registrerade under Ramsjögården i husförhörslängderna. Vid laga skifte 1895-96 skiftades Ramsegården och Brasegåren som en enhet. Under 1900-talet fick gården åter byggnader och det bedrevs jordbruk i mindre omfattning. Idag är jordbruket avvecklat och gårdens byggnader står öde och förfallna, så som det oftast verkar ha varit på Ramsjögården under dess historia.
Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.
Kartor
Rikets allmänna kartverks arkiv
Ekonomiska kartan, Västra Götalands län, Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.
Lantmäterimyndigheternas arkiv:
14-PAR-6, Karta 1743
14-PAR-163, Laga skifte 1896
Lantmäteristyrelsens arkiv:
Partille socken Öjersjö nr 1-6, Geometrisk avmätning 1701
Göteborgs Landsarkiv
Husförhörslängder Partille AI:1 1771-774 till AI:22 1899
Litteratur om Öjersjö
Aspström, Helge, Frizell, Kristina & Olsson, Agneta (red.), Bilder från Partille, Partille, 1994
Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.
Centergran, Ulla, Etnologisk undersökning Öjersjö by, Kulturnämnden, Partille, 1985
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923
Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988
Vidareläsning
Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa, Lund, 1977
Bringéus, Nils-Arvid (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 5., Stockholm, 2003
Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000
Hallén, Per, Järnets tid: den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsumtion 1750-1870,Göteborg, 2003
