När Sverige under andra världskriget blev avskuret från det mesta av den handel som funnits tidigare ökade behoven av att kunna utnyttja även små ytor till odling av mat, exempelvis potatis. Under 1942 hyrde staden ut 10,508 potatisland till göteborgarna och när odlingslotterna skulle hyras ut inför 1943 års odlingssäsong så beslutade man att det skulle bli ytterligare ett par tusen potatisland. Redan i januari hade 8,000 blivit uthyrda och man uppmanade spekulanterna att anmäla sig i tid. En nyhet för 1943 var att ett nytt stort område hade gjorts tillgängligt vid Stora Torp.[1] Det var ett ansenligt område på över 15,000 kvadratmeter som togs i bruk.[2] Marken var säkerligen mycket lämplig för denna nya generation jordbrukare då området vid Stora Torp hade varit åkermark som brukats i århundraden.
Ett annat område som också omvandlades till potatisland var markerna omedelbart norr om Delsjökolonin. Där fick koloniföreningen 1944 arrendera 8400 kvadratmeter mark för potatisodling.[3] På kartan från 1960 syns ännu detta odlingsområde tydligt. Vid en kontrollmätning visar det sig också stämma med uppgiften om kvadratmeter uppgiften från 1944.
Dessutom fanns det odlingsområden närmare Stora Delsjön. Det bör vara de uppodlade områden som syns på flygfotot från 1960 i närheten av bland annat Lyckan och föregångare till de odlingslotter som i dag finns mellan Kolmaden och Delsjökolonin, alltså Bengtstorpets odlarförening.
Dessvärre fick inte alltid odlarna ha sina grödor i fred, i juli 1944 besöktes Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings kontor av en ung fransman, som sedan fem år varit bosatt i Göteborg, och han berättade följande för tidningens medarbetare.
”I fjol arrenderade jag av staden ett potatisland på 200 kvm. I Stora Torp, alldeles vid Delsjön. Jag är mycket intresserad av trädgårdsodling och jag lade ner åtskilligt arbete och en del kostnader på att få jordlotten i god kultur. Jag lät spränga bort sten och gödslade jorden och jag fick verkligen lön för mödan. På den lilla jordbiten kunde jag t.ex. odla majs. I år har jag på nytt hyrt området och där har jag sått grönsaksväxter av olika slag. Jag vill inte påstå att jag är helt beroende av vad jag kan få ut av jordbiten, men de slantar jag kunnat få in på att sälja lite rädisor och sådant ha utgjort en välbehövlig liten extrainkomst. Men så har jag tydligen fått en ovän där ute, ty på sista tiden har det flera gånger hänt att någon vandal gått fram över min täppa. Det kan inte ha varit någon tjuv, det måste vara någon som vill åt just mig. Ibland ha hela rader av ärter varit nedklippta, ibland ha blommor knäckts i stjälkarna, rader av kummin ha också ödelagts på ett så meningslöst sätt. I går när jag kom ut till mitt land lågo 252 rädisor uppdragna på marken.
Genom min fru, som är svenskfödd, förhörde jag mig hos kriminalen om inte polisen kunde göra någon utredning, men i anmälningsrummet sade man att man hade så mycket större, grövre brott att syssla med att sådana här småsaker hade man inte tid med.
Jag gick till drätselkammaren, som jag hyr marken av, och bad om råd. Där fick jag låna ett plakat med inskriften ’Förbjudet för obehöriga att taga väg över detta område’. Vågar man nu tro att den okände, som kan finna ett sådant grymt nöje i att förstöra trivseln för en medmänniska, skall respektera den tillsägelsen, slutade fransmannen.
HT har varit i kontakt med drätselkammaren, där man förklarade att det är vanligt att landinnehavarna sammansluta sig och anställa en gemensam vakt. Så har man gjort vid Kviberg, vid Frölunda och vid Kålltorp. Vid Stora Torp finns det bortåt tusentalet land, men inte alla äro utarrenderade.
Odlarna vid Stora Torp ha i huvudsak potatis på sina land, och därför tycks man inte anse behovet av särskilda vakter vara så stort där.”[4]
Referenser
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)
Lantmäteriet – Historiska ortofoton, lantmateriet.se.
Roos, O., 1927-2002 Delsjöns koloniförening under 75 år. Göteborg 2001.
Noter
[1] GHT 13 januari 1943.
[2] Området har mätts upp med hjälp av flygfotot från år 1960.
[3] Roos, s. 53.
[4] GHT 4 juli 1944.