Det är inte mer än knappt femtio år sedan badförbudet i Delsjön togs bort men det skedde först efter att älvvattnet hade börjat att pumpas upp till sjöarna och dessa blev ett stort magasin där vattnet lagras innan reningen. Men det fanns åtskilliga personer som kritiserade badförbudet när det var i kraft, de menade att det var onödigt då vattnet ändå skulle renas innan det gick ut till konsumenterna. Hösten 1937 uppmärksammades ett fall där en göteborgare medvetet brutit mot förbudet och inför den första prövningen kunde man läsa följande i tidningen.
”Till polisdomstolen var i dag instämd en göteborgare som vid flera tillfällen och senast den 19 september badat i Delsjön samt därjämte sistlidna sommar vid flera tillfällen idkat fiske i samma sjö.
Svarande inställde sig personligen biträdd av advokat Glimstedt, som meddelade att anmälan hade gjort av svarande själv för att få klarhet i rörande lagligheten av förbudet mot bad och fiske i Delsjön. Svarandeombudet inlämnade en längre inlaga, vari framhölls, att den av stadsfullmäktige 1894 antagna ordningsstadgan för Göteborgs stads vattenverk, vari ishämtning, badning och fiske i Delsjöarna förbjudes vid vite av 10 till 100 kr. är olaglig samt att länsstyrelsens fastställelse av denna olagliga ordningsstadga ej kan göra den laglig. Det framhålles, att Delsjöarna vid tiden för stadgans tillkomst icke lågo inom Göteborgs stad utan inom Örgryte kommun, som först 1921 (egentligen 1922) införlivades med Göteborg, och andra kommuner. Delsjöarna äro icke ens efter införlivningen i sin helhet belägna inom Göteborgs stad, och Göteborgs stad ägde icke och äger allt fortfarande icke vattnet i Delsjöarna. Staden är endast delägare i vattenrätten. Skrivelsen slutar med att det ankommer på polisdomstolen att avgöra huruvida besluten äro lagliga. Därest så icke är fallet torde polisdomstolen vara förhindrad att fälla svarande till ansvar för ett i administrativ ordning tillkommit icke giltigt och bindande beslut. Åklagaren begärde 14 dagars anstånd för att ingå i bemötande av skrivelsen.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 27 september 1937)
I samma tidning kritiserades aktionen i Delsjön och det ansågs obefogat att göra stora investeringar för rening av vattnet bara för att skapa ännu ett sötvattensbad. ”De friluftsentusiaster, som spela en dominerande roll i delsjöaktionen, äro mera högljudda och energiska än talrika. De flesta göteborgare anse säkerligen, att de pengar, som skulle behövas för förbättring av Delsjöverkets reningsanordningar, kunna användas på bättre sätt. De önska hellre ett ordentligt friluftsbad vid salt vatten än en ny, utvidgad upplaga av Härlanda tjärn”, skrev Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 2 oktober 1937.
Men saken kom att prövas i domstol och Göta hovrätt lät meddela att förbudet hade införts på felaktiga grunder, därmed blev det inte några böter för den tidens ”badaktivist” som hade dömts till 15 kronor i böter av stadens polisdomstol, berättade Aftonbladet 1 mars 1938. Men sista ordet var ännu inte sagt i ”badfrågan”, men det får vi återvända till vid ett senare tillfälle.
Referenser:
Aftonbladet
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
Bilden i sidhuvudet är från 2015 och visar Delsjöbadet, men befolkat av kanadagäss. Foto: Per Hallén