Några av er har kanske av släkt, vänner eller grannar hört ”rykten” om att det skulle ha funnits elefanter på Kärralunds gård någon gång under inledningen av andra världskriget. Det finns lite olika versioner att välja på men de flesta brukar berätta att det rörde sig om en cirkus som blivit kvar i Göteborg när kriget bröt ut och att elefanterna under en tid även användes till olika tunga arbetsuppgifter, exempelvis trädfällning.
Första gången jag träffade på denna berättelse var när jag läste i Roger Anderssons skrift ”Bland torp och herrgårdar” där han skriver ”I början på 1940-talet inkvarterades på gården en cirkus som hade fastnat i Sverige p.g.a. andra världskriget”.[1] Därefter har jag stött på liknande berättelser, flera gånger muntligen när jag arrangerat guidade vandringar i Delsjöområdet. Vid ett par tillfällen har jag fått frågor kring elefanterna och det har föreslagits att cirkuselefanterna skulle varit orsaken till att en lekplats nära gamla Lundens gård kallats Elefantskogen eller ibland Elefantparken. Vi börjar därför lite utanför Kärralunds ägor.
I två artiklar i Göteborgs-Posten 2017 skrev Lars O. Carlsson om elefanter och dess eventuella koppling till ett grönområde öster om Prästgårdsängen som i folkmun fått namnet ”Elefantskogen”, var orsaken att där funnits ett konstverk eller handlade det om en cirkus som hade rastat sina djur där?[2] En knapp månad senare återvände Carlsson till ämnet efter att det inkommit flera berättelser från ögonvittnen till elefanternas närvaro i området. I den uppföljande artikeln presenterades Anita Lärns minnen om hur elefanterna under tidigt 1940-tal användes när det skulle fällas träd utmed Södra Vägen och att djuren hade sitt tillfälliga hem vid Prästgårdsängen. Från då snart 90-åriga Rune Hildén kom en skildring av hur han hade varit med och vallat cirkuselefanterna på Munkebäcksgatan. Det skulle ha skett någon gång runt 1939 och tidigt 40-tal. Djuren hade fått sin tillfälliga bostad vid Kärralunds gård och deras styrka utnyttjades till att fälla ekskog i närheten av Welandersgatan. Men det kom också en skildring från Lennart Mellqvist kring den så kallade Elefantskogen där det skulle ha funnits en gungelefant i parken, och det skulle då kunna vara en förklaring till namnet.[3]
Parken som haft det folkliga namnet ”Elefantskogen” eller ”Elefantparken” fick namnet fastställt av Kulturnämnden vid ett möte i december 2017. Motiveringen var då ” Etablerat namn på lekpark. Troligen har namnet ”Elefantparken” tillkommit efter den ”gungelefant” som tidigare fanns i lekplatsen.” Det ansågs att förklaringen ytterligare hade stärkts av uppropet i Göteborgs-Posten där en läsare skickat in följande text ” Vi har bott i detta område under många år, från början med små barn och då var begreppet ”elefantparken” helt vedertaget och vad jag förstår berodde det på att på den lekplats som fortfarande ligger där, men nu är helt om- och nybyggd, fanns förr en gungelefant som barnen kunde gunga på. Jag kommer ihåg elefanten, som nu inte finns kvar, och min teori är alltså att namnet kommer av detta.”[4] Namnet på platsen beslutades vid nämndens sammanträde den 19 december 2017.[5] Det förefaller troligt att det var denna gunga som skapat det folkliga namnet på området. Men hur var det med elefanternas närvaro vid Kärralund under kriget? Går det att bringa någon klarhet kring den frågan?
Efter en genomgång av dagstidningar från 1930-talets slut och 40-talets början växte det fram en delvis ny bild av elefanterna och deras tid vid Kärralunds gård. Det visade sig att händelsen utspelade sig ett år före andra världskrigets utbrott, alltså 1938.
Den 20 september detta år kom Cirkus Orlando-Strassburger till Göteborg med sitt stora tält, artister och inte minst elefanter. Cirkusen var en turné i samarbete mellan den svenska cirkusprofilen Henning E Orlando och holländska storcirkusen Strassburger. När sällskapet nådde Göteborg var turnén nästan slut och Orlando hade planer på att avsluta sitt aktiva cirkusliv. Dessutom var tiderna dåliga till följd av ”septemberkrisen 1938”, den benämns ofta också ”Münchenkrisen”, alltså när Hitler ställde krav på att införliva Böhmen och Mähren i Tjeckoslovakien med Tyskland. Orlando avreste från Göteborg och upprättade vinterkvarter i Malmö där hans hästar och all cirkusmaterial kom att säljas 1942 till Trolle Rhodin. De artister som tillhörde Strassburgers cirkus valde i stor utsträckning att resa hem och avvakta krisens utveckling men elefanterna fick stanna kvar en tid i Göteborg och dessa stora djur fick ett tillfälligt hem på Kärralunds gård.[6] Bilden som används i sidhuvudet visar elefanterna när de tågade i en parad genom Gävle under våren 1938.[7]
Elefanterna vid Kärralunds gård gick inte sysslolösa. De kom att anlitas vid tunga arbeten i staden, däribland de omfattande rivningsarbetena av trähusen på Södra Vägen söder om Korsvägen. Där kunde, kanske något förvånade, göteborgare under slutet av oktober 1938 se och höra ljudligt trumpetande elefanter från Cirkus Strassburgers dra ned väggar och även arbeta med trädfällning. Just till att fälla träd visade sig elefanterna vara ”riktigt nyttiga krabater” enligt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.[8]
Hur länge elefanterna blev kvar på Kärralund har hittills inte gått att klarlägga men under sökandet efter spåren av dessa elefanter påträffades andra elefanter vilket visar att en del av de minnen och berättelser som finns knutet till Kärralund och Lunden i vissa fall kan bero på att man kommer ihåg djur som varit i Göteborg, men kanske inte nödvändigtvis var stallade vid Kärralund. En riktig ”kändiselefant” var Nelly som ofta uppträdde i staden och var med vid stora arrangemang så som Barnens dag.[9] Andra omskrivna ”elefantbesök” var när Furuviksbarnen med hästar, ponnies , björnungar och en stor elefant anlände till Almedals station i augusti 1944.[10] Cirkus Scotts besök under september hade med sig fyra elefanter, lika många kom med Cirkus Zoo i oktober.[11] Även dessa djur kunde ibland sättas i arbete, exempelvis när elefanten Ida från Cirkus Zoo ryckte in som speditionsarbetare hos Axel H. Ågren. En 8,750 kilo tung låda skulle flyttas in i skjulet vid kajplats 18, dit inga lämpliga kranar kunde nå, då anlitades elefanten och den nästan nio ton tunga lådan förflyttade Ida drygt 30 meter på mindre än 20 minuter.[12]
Elefantbesök i Göteborg under krigsåren var alltså inte ovanligt, men att någon av dessa cirkusar skulle ha använt Kärralunds gård sägs det inte något om i tidningsartiklarna, det är endast i samband med elefanterna 1938. Givetvis är det inte omöjligt att Kärralunds stora byggnader utnyttjades vid flera tillfällen, men det är i nuläget endast 1938 års elefantbesök som kan beläggas.
Text av:
Per Hallén
universitetslektor i ekonomisk historia
Referenser
Andersson, Roger Bland Torp och Herrgårdar. Sammanställning av artiklar i Skatåsbladet 1995-98.
Carlsson, Lars O. ”Fanns det elefanter i Göteborg?”, Göteborgs-Posten 4 oktober 2017.
Carlsson, Lars O. ”Elefantjakten fortsätter…”, Göteborgs-Posten 17 november 2017.
Danielsson, Alf ”Henning E Orlando” i Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7799, hämtad 2022-08-05.
Nationalencyklopedin (NE), Strassburger. http://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strassburger (hämtad 2022-08-05)
Handlingar från Göteborgs stad:
Beredningsförslag 2017-12-04, diarienummer 0011/17, Ärenden från namnberedningen, 1. Elefantparken, Lunden, SDF Örgryte-Härlanda.
Kulturnämnden, protokoll 2017-12-19.
Tidning
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)
Noter
[1] Andersson 1998, s. 7.
[2] Carlsson 2017-10-04.
[3] Carlsson 2017-11-17.
[4] Handlingar från Göteborgs stad. Beredningsförslag 2017-12-04, diarienummer 0011/17, s. 2.
[5] Handlingar från Göteborgs stad. Kulturnämnden, protokoll 2017-12-19.
[6] Notis i GHT 21 september 1938 om att Cirkus Orlando-Strassburger hade anlänt till Göteborg samt Danielsson, artikel i SBL om Henning E Orlando. Artikel i GHT ”Rymliga och ljusa lokaler i Södra Vägen-posten” 20 november 1939, artikel om Strassburger i NE.
[7] Bilden tillhör Länsmuseet Gävleborg och finns tillgänglig via Digitalt museum: https://digitaltmuseum.se/021016772205/ar-1938-varreportage-cirkusparad-reportage-for-gefle-dagblad-elefanter, se även: https://digitaltmuseum.se/021017250508/svenska-cirkus-orlando-turnerande-tillsammans-med-hollandska-cirkus-strassburger
[8] Notis i GHT, ”Elefanter i arbetsselen”, 29 oktober 1938 samt artikel i GHT ”Rymliga och ljusa lokaler i Södra Vägen-posten” 20 november 1939.
[9] Notis i GHT ”Den kloka elefanten Nelly är kvar på Stora friluftsscenen” 1 september 1942, artikel i GHT ”Barnens dag har önskeväder – kraftig publiktillströmning” 5 september 1942.
[10] Artikel i GHT ”Elefant och björnungar vid Almedals station” 11 augusti 1944.
[11] Artikel i GHT ”Stora djur i stan” 25 september 1944, artikel i GHT ”Cirkusparad genom staden”, 26 oktober 1944.
[12] Artikel i GHT ”Ida klarade 8,750 kilo” 31 oktober 1944.