Olof Olsson med familj lämnade 1894 Torpa Nordgården för att flytta till sin egen stuga uppe bland mossar, berg och kärr i det vi i dag kallar Robertshöjdsområdet i Björkekärr. Familjen hade bott på Nordgården sedan 1891 och dessförinnan i huset Höjden, som låg på Nordgårdens marker. Den nya stugan, som ägdes av Olof, kom att kallas Robertshöjd, efter den äldsta sonen i familjen.[1]
Olof var arbetare vid Säveåns trävaruaktiebolag, liksom många andra i de små stugorna i området. Efter flytten till det nya huset berättas det att han fick tillnamnet ”Olle i bergena”.[2] Det var en stor familj som bodde på Robertshöjd, under tidigt 1900-tal kan man räkna ihop 13 personer. Men två av barnen, tvillingarna Erik och Anna födda i mars 1906 avled redan dagen då de föddes.[3]
Olof Olsson avled 5 juli 1925 och den 4:e september kom bouppteckningsförrättaren till Robertshöjd för att förteckna boets alla föremål. Huset ägdes av Olof och dess taxeringsvärde var 3000 kronor, men tomten ägdes av Sävenäs Aktiebolag. Även om Olof var sågverksarbetare så hade han ändå ett litet jordbruk vid Robertshöjd, det visar sig i bouppteckningens uppgifter om en häst, en ko, sex åkdon, diverse seldon samt ”gröda”. Förteckningen över hemmets föremål är detaljerad, ned till hur många knivar och gafflar det fanns. Möbleringen i huset bestod av en säng, en byrå, en skänk, en soffa, ett fönsterbord, ett köksbord, tre stolar, två skåp, ett divanbord, fyra stolar, en korgstol, en gungstol och en träsoffa. Det fanns även ett väggur och en symaskin.
Olof hade sett till att vara medlem i två sjukkassor, dels Sävenäs sjukkassa och dels sjukkassan ”Omtänksamheten”, i båda hade han 300 kronor i inbetalda medel. Tillgångarna uppgick totalt till 4 580 kronor och 50 öre, skulderna var främst till affärer och uppgick till 1 674 kronor och 13 öre.[4]
Robertshöjd var fortsatt bebott fram till 1958 då huset revs för att ge plats åt dagens bebyggelse. Namnet på Robertshöjdsgatan fastställdes 1960 minner i dag om arbetarstugan som tidigare stod invid den plats där gatan i dag har sin sträckning.[5]
Arkiv
Riksarkivet (Arkiv Digital)
Örgryte socken, Församlingsbok AI:25 1890-1897.
Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901, EIIIa:109 år 1925.
Litteratur
Lindstam, Carl Sigfrid, Göteborgs gatunamn, 3. uppl., Göteborgs kommuns namnberedning, Göteborg, 1986.
[1] Örgryte (O) AI:25 (1890-1897) sid 203, Örgryte (O) AI:25 (1890-1897) sid 202 samt Örgryte (O) AI:25 (1890-1897) sid 250. I Lindstam 1986, s. 245, uppges att stugan fått namn av äldsta sonen, vilket förefaller troligt då äldsta sonen hette Olof Robert.
[2] Lindstam 1986, s. 245.
[3] Örgryte (O) AIIa:1 (1898-1906) sid 186.
[4] Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. (O) EIIIa:109 (1925) sid 619.
[5] Lindstam 1986, s. 245.