I tidningen ”Bygge och Bostad” berättades 1962 om det gamla torpet Smörslottet (Intagan) och reportern gjorde ett besök i stugan och talade med paret Erlandsson som var de sista som arrenderade torpet. Än idag har området – Östra Sjukhuset – faktiskt en grön korridor mellan Delsjöområdet och Sjukhusområdet, den går från baksidan av barnsjukhuset via en gångväg via området för Rosendalsskolan hela vägen mot Härlanda tjärn. Vid barnsjukhuset pågår just nu ett omfattande byggprojekt, det återkommer jag till lite längre fram i dagens söndagsläsning, men först återges artikeln från 1962.
Ur Bygge och Bostad 1962
”Tre betande kor på Smörslottet sevärdhet för barnen i Sävenäs
Under vårkvällarna när mörkret långsamt faller, brukar 75-årige f. spårvägsmannen Hugo Erlandsson och hans 70-åriga hustru Ester sitta i fönstret i torpet Smörslottet i Sävenäs och se hur el-ljusen tänds i de moderna hyreshusen som reser sig bakom skogsbrynet. Innan sonen Carl-Erik kommer från mjölkningen i ladugården tänder man fotogenlamporna.
Det cirka 200 år gamla torpet med omgivande 10 tunnland åkerjord ligger i hjärtat av den moderna bebyggelsen i Sävenäs med drygt 13 000 invånare. Som en bondekulturens sista utpost ligger Smörslottet i en fruktträdgård med knotiga äppelträd och syrenbersåer.
– När vi flyttade hit 1927 hade vi inte många grannar, berättar fru Ester Erlandsson. Fräntorps gård var den närmaste grannen och dit var väl ett par kilometer. På den tiden var det lugnt och skönt här och inga buspojkar som sprang och jagade korna i hagarna på sommaren. Min mans föräldrar var jordbrukare och min man drev jordbruket här vid sidan av sitt arbete på spårvägen.
– Ett tag hade vi nio kor, fortsätter fru Erlandsson. Då förslog inte det hö som vi fick från våra egna vallar utan vi köpte gräs på rot där Fräntorpskolonien nu ligger. Nu har vi bara tre kor och några höns kvar.
– Jodå, grisar har vi haft och häst också. Men hästen dog för två år sedan och nu brukar vi inte jorden längre utan har den bara som vallar och betesmark. Vi arrenderar byggnaderna på ett år i taget medan arrendet för åkerjorden bara sträcker sig över sommarhalvåret.
– Fru Erlandsson går in i tvättstugan, som är en ombyggd vedbod, och lägger några vedträn under tvättgrytan. Bakom skogshöjden bakom beteshagarna eldar man modernare. Skorstenarna från bränslecentralerna i Robertshöjd och Björkekärr står som utropstecken mot himlen.
Många av barnen i den moderna bebyggelsen i Sävenäs har aldrig sett en ko förrän mamma och pappa tar dem med på promenad någon sommarsöndag till Smörslottets beteshagar. Skolpojkarna som jagar korna tycker man dock inte om – det har till följd att det blir färre liter mjölk i falskan till mejeriet.
Storsjukhus vid Smörslottet
Där torpet ligger och på åkrarna och ängarna omkring kommer i slutet av 1960-talet att resa sig ett nytt storsjukhus. 250 000 kvm mark har sedan 1940-talet varit reserverat för sjukhuset. Planeringsarbeten pågår på Göteborgs sjukvårdsstyrelse för den första etappen av bygget som skall omfatta ett kroppsjukhus med 700 sängar och ett mentalsjukhus med 300. En sjukhusplats för akuta fall beräknas idag kosta omkring 100 000 kronor. Den preliminära kostnaden för sjukhusbygget beräknas således uppgå till 100 miljoner, vartill kostnader för all utrustning kommer.
Framledes när man nödgas stänga Vasa sjukhus kommer sjukhuset att byggas ut med en kronisk avdelning med plats för omkring 500 sängar.
Överläggningar med statsmakterna pågår om att kroppsjukhuset även skall kunna användas till undervisningssjukhus.
Om två till tre år beräknas planeringen vara klar och då sätter man det första spadtaget för bygget i torpet Smörslottets f.d. åkerjord.
Vargar
Torpet Smörslottet heter egentligen Intagan och att det kommit att kallas Smörslottet beror på att åkerjorden alltid varit bördig i sänkan. Området kallades Slåtterlyckan och jorden blev vad man kallade smörräntejord, för vilken avgäld erlades i form av vissa marker smör årligen.
I början av 1800-talet fanns det gott om varg i Örgryte, man räknar med att den försvann från trakterna i samband med att västra stambanan byggdes och började trafikeras, d.v.s 1855-56. En vinterdag – förtäljer historien – på 1820-talet stod torparen Johannes på Smörslottet med sin lille gosse Anders och tittade ut genom stugfönstret. De fingo då se en rad vargar komma strykande i snön från Fräntorpshållet och styra kosan mot Härlanda tjärn.
Att det inte bara var vargar som strök omkring vid det lilla rödmålade torpet Smörslottet har historien också en del att berätta om. Torparen Johannes hade också sin yngre broder Erik boende i Smörslottet. Denne man sattes i samband med varsel och syner. Klinkan på dörren lyftes bl a alltid en stund innan han själv kom hem och bredvid honom i månskenet syntes ibland en grå gubbe promenera.
Det blir alltså på gamla spök- och vargmarker det stora 100 miljoners sjukhuset kommer att resas.
Redan 1948 då det var tal om att bebygga området lade spårvägen ut banvall fram till Smörslottet där en vändslinga är gjord. När det blir aktuellt med sjukhusbygget har man således endast att lägga ut spår och dra ledningar. Vilken linje som kommer att vända vid Smörslottet är ej bestämt. I och med att inflyttningen i Västra Frölunda är klar skall spårvägsstyrelsen göra en undersökning av linjedragningen i sin helhet och då skall man behandla frågan om förbindelserna till det nya storsjukhuset.
A-gren” (Bygge och Bostad 1962)
Ur Bygge och Bostad 1962
Idag pågår en stor utbyggnad av Östra sjukhuset med ett helt nytt barnsjukhus. Som avrundning på dagens söndagsläsning publicerar jag här några bilder samt längst ned en film där bygget av barnsjukhuset presenteras.
Foto: Per Hallén 2016
Foto: Per Hallén 2016
Foto: Per Hallén 2016
