För en månad sedan inledde jag berättelsen om vad som behövde göras på en gård under 1700-talet med Stora Torp som utgångspunkt. Nu när vi kommit in i februari är det dags att gå vidare med jordbruksåret och göra ett nytt besök på gården. Februari månad var inte någon intensiv tid i jordbruket, som vi skall se idag, men en del viktiga förberedelser måste göras inför våren.
Ute på Marken
Den som ”så behagar” kan låta föra ut dyngan och gödseln för att läggas upp i högar. Under snösmältningen bör vattnet avledas från åkrarna.
Det fällda timret skall nu fraktas ut ur skogen och med fördel kan även träklubbor tillverkas som kan användas för att slå sönder lerkokorna på åkrarna. Det är inte harv och vält lyckas slå sönder dessa så det är ett arbete som måste ske med träklubbor. Man kan föreställa sig hur arbetsfolket på Stora Torp gick över åkrarna där idag Örgryte Torp byggs med träklubbor för att slå sönder stora lerkokor som harven inte lyckats smula sönder.
Uti Fägården
Februari kan vara kall så det är viktigt att hålla djuren varma med tillräckligt med foder. I Sverige betraktades Kyndelsmessan som den tidpunkt när halva vintern passerat, det gällde då att ha tillräckligt med foder för att föda djuren fram till våren. Denna tid på året var risken stor att djuren drabbades av undernäring och sjukdomar. Det fanns då lite olika botemedel som exempelvis boskaps -Theriac smord på bröd.
I stallet fällde hästarna sin vinterpäls och det var viktigt att skrapa hästarna noga samt att se till att de hade tillräckligt med foder.
Om Fiäder-Foglar
Vid slutet av februari måste fåglarnas hus städas och iordningställas. För att fåglar som höns och gäss skulle värpa behövdes givetvis foder, men inte för mycket, då en fet fågel värper sämre, framförallt ansågs det gälla gässen. Vid Stora Torp fanns från 1770-talet speciella hus för höns och dessa var säkert ordnade enligt den tidens råd för djurhållning och därmed kanske till och med lättstädade.
Wid Fiskerien
Denna månad skulle fiskeredskapen lagas så att not, nät och andra redskap var i gott skick. Vid Stora Torp fanns säkert fiskeredskap redo inför våren då man åter skulle kunna börja fånga fisk i Delsjöarna. Dessutom fanns minst två fiskdammar vid gården som också skulle hållas i skick.
I trädgården
Bänkar för odling av kål och tobaksplantor behövde iordningställas under februari månad. Tobak – kanske tycker någon läsare att det verkar vara en märklig gröda i Sverige. Under 1700-talet försökte staten begränsa importen av tobak och krävde att det skulle finnas en viss mängd inhemsk tobak i exempelvis snus, det kravet gjorde att bönder över hela södra Sverige började med tobaksodlingar. Några uppgifter om tobaksodling vid Stora Torp finns dock inte.
Uti huset
Det var viktigt att se över förrådet av mjöl och se till att inte det fuktiga vårvädret skadade det viktiga livsmedlet.
Till de husliga sysslorna hörde även att spinna garn och att väva. Garnet skulle också tvättas och det skedde i en stor kittel där garnet kokades tillsammans med halm, aska och vatten. Sköljningen skedde sedan vid en brunn eller vid ett litet vattendrag. Detta kunde gärna ske när det var kallt då det ansågs lämpligt att garnet skulle frysa. Kanske användes bäcken som rinner förbi Stora Torp när garnet skulle sköljas.
Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Gadd 2000 s. 61. Målning av allmogesonen Pehr Hörberg år 1801. Bilden visar hur det kunde se ut under 1700-talet då den öppna härden var den enda belysningskällan. Alla samlades kring den för att till exempel spinna garn.
Referenser
Gadd, Carl-Johan, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000
Håkan, Tunón (red) 2016. Broocman, Reineri, En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman. En Handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
Karta
Historiska kartor – Göteborg, Stadsbyggnadskontoret.
