Under förra året inleddes publiceringen av texter ur Delsjöutredningen. Idag presenteras det fjärde delområdet, söder om Stora Delsjön.

Område nr 4

Området, som är beläget omedelbart S om St. Delsjön, begränsas i S av Boråsvägen och sträcker sig från Klöveråsen i V t. o. m. Svedsmossen i Ö. Det består av tre markerade skogsbevuxna bergsryggar, ett stråk med inägor längs Boråsvägen och i Ö av Svedsmossen, som endast i sin S del är dikad. En kraftledning från Nö passerar området. Ett par gårdar finns längs Boråsvägen. Vattenverket har en nyuppförd anläggning på Ö sidan av Bratteklevs udde. Där Boråsvägen tangerar St. Delsjöns SV vik finns en mindre parkeringsplats.

Vid områdets V gräns finns en tunn trappa av relativt välrundat grusmaterial, som hänger samman med den s. k. Göteborgsmoränen V därom.

I äldre tid har förmodligen andelen öppen mark varit betydligt större. Stora delar av de idag skogklädda höjdryggarna har utgjort ljunghed.

Den skog, som finns inom området är i huvudsak koncentrerad till de lägre och flackare områdena kring bergsryggarna och består i huvudsak av medelålders blandskog med tall och björk som huvudträdslag ibland med inslag av gran. I fältskiktet dominerar blåbärsris och kruståtel och på torrare ställen lingonris. Uppe på krönen dominerar lågvuxen björk med lågvuxet aspsly och enbuskar i luckorna. Fältskiktet utgörs av ljung lokaliserad till sprickor och svackor. Stora ytor består av kalt berg. Uppe på Bratteklevs uddes SV sluttning finns ett område med åtskilliga lövträdsarter men med ett trivialt fältskikt av lingonris och örnbräken. Delhuvudet väster om Bratteklevs udde har en vegetation lik den på uddens krön, d. v. s. i huvudsak björk och tall med inslag av gran, en och asp och ett fältskikt, som domineras av ljung eller saknas helt. Andelen kalt berg är relativt stor.

Svedsmossen, vars sydliga del är dikad, är inom denna del bevuxen med huvudsakligen björk och al, bildande allt ifrån slutna bestånd till sly. Den N om avskärningsdiket belägna odikade delen av mossen har en tydlig lagg men föga uppvälvt mosseplan. Mosseplanets fältskikt domineras av tuvdun med något inslag av rosling, tranbär, ljung, klockljung och sileshår. Bottenskiktet består av vitmossor. I laggen växer ängsull, pors, myrlilja och vitmossor. Här och var finns små mosseöar i laggen.

På grund av områdets belägenhet och ringa areal, kan det inte anses ha någon större betydelse för djurlivet i Delsjöområdet.

Landskapsbilden präglas huvudsakligen av höjdryggarna, inägorna och mossen. På grund av närheten till Boråsvägen bör man i framtiden i stort sett behålla områdets nuvarande huvudkaraktär. Det är önskvärt att hålla inägorna öppna. På grund av att skogen bildar siluett på bergsryggarna, bör man vid skötseln eftersträva tall som huvudträslag uppblandad med lämpliga lövträd. Granen bör få träda tillbaka där den finns nu. Några kalhuggningar bör givetvis ej ske utan upprepade genomhuggningar med föryngring i luckor vara skötselprincipen. Svedsmossen utgör genom sin storlek och närhet till St. Delsjön ett värdefullt inslag i landskapsbilden.

Det intill parkeringsplatsen vid Boråsvägen utfyllda området mot St. Delsjön bör planas av och snyggas upp och kan därefter med fördel användas som parkeringsplats. Om möjligt bör direkt avrinning till sjön förhindras.

Inom området finns för närvarande ett fåtal mindre stigar och en spång över Svedsmossen. Ytterligare stigar bör anläggas. En attraktion inom området är utsikten från Bratteklevs udde.

Större delen av området har förts till klass C. Sydligaste delen till klass D.

Ur: Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969

Bilden i sidhuvudet visar Svedsmossen, söder om Stora Delsjön. Foto: Per Hallén 2018.