År 1970 presenterades en storslagen plan att bygga ett nytt observatorium i Göteborg. Det gamla i Slottsskogen ansågs ha tjänat ut och det behövdes en ny anläggning. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning presenterade planen den 23 september 1970.
”Göteborg kommer att få landets första folk- och skolobservatorium i Delsjön. Det blir tre paviljonger med delvis mycket avancerad utrustning och med både avskjutbara tak och vridbara kupoler, ett dubbelsystem som man förmodligen blir ensam om i hela världen. Observatoriet som blir resultatet av en fempartimotion i stadsfullmäktige, den första av det slaget i Göteborg, beräknas kosta dryga miljonen kronor och stå färdigt 1972.
Inför den fjärde internordiska amatörastronomkonferensen i Göteborg 26-27 september, där en modell av observatoriet skall presenteras, berättar för HT kapten Björn Hedvall, föreståndare för observatoriet i Slottsskogen och initiativtagare till det nya observatoriet.
Intresset för astronomi är mycket stort i Göteborg. Här finns en mängd amatörastronomer, men de har ingenstans att ta vägen med sina instrument och sina observationer. Under resor utomlands har jag funnit att Sverige närmast är ett u-land på det här området. I Östtyskland har man inte mindre än 144 folk- och skolobservatorier med flott utrustning. Schweiz har 42, Tjeckoslovakien drygt 50 med kanske den bästa utrustningen av alla, och USA 900. I Japan har man bestämt att varje skola 1975 skall ha sitt eget planetarium.
Kapten Hedvall har samarbetat intimt med skolan i Lilla Edet där man nu har sitt observatorium klart tack vare en donation och entusiastiska lärare och rektor.
Observatoriet i Slottsskogen är numera föråldrat och otillräckligt. De tre paviljongerna Delsjöområdet kommer att ligga på en höjd 105 meter över havet, 150 meter söder om toppen på den gamla skidhoppbacken och ungefär mitt mellan Skatås och Delsjöarna. Paviljongerna blir alla större än den i Slottsskogen. Den första paviljongen skall utrustas med det instrument som Slottsskogs-observatoriet fick i gåva av direktör Viktor Hasselblad. Den andra paviljongen utrustas med en 20 cm coudérefraktor som är så konstruerad att man kan sitta stilla på en plats och observera hela tiden, vilket gör att även gamla, barn och rörelsehindrade kan följa med. Den tredje paviljongen får en Newtonreflektor med 40 cm diameter. Två av de tre paviljongerna får en Newtonreflektor med 40 cm diameter. Två av de tre paviljongerna får protubernstelskop genom vilka man kan studera solprotuberanserna.
Det finns inga observatorier i världen med både avskjutbara tak och vridbara kupoler enligt vad kapten Hedvall vet. Tack vare det öppningsbara taket kan man se nästan hela himlen, vilket bör kunna bli effektfullt. Astronomer av facket är i allmänhet inte beroende av sådana skönhetsupplevelser.
Ljuset från TV-masten på Brudaremossen kan störa en del, men då får man helt enkelt vänta en kvart eller så tills det föremål i universum man skall observera flyttat på sig tillräckligt, säger kapten Hedvall. Delsjön har valts som plats för de tre paviljongerna med tanke på mörkret där uppe och den klara och rena luften.
Gako med arkitekt Bengt Lindström och ingenjör Lennart Holmqvist har ritat och projekterat paviljongerna som nu skall kostnadsberäknas. Skolstyrelsen blir huvudman för anläggningen som förmodligen kommer att tilldra sig stort intresse från landet i övrigt. Motionen i stadsfullmäktige väcktes 1967 och efter antagandet har följt halvtannat års utredningsarbete inom skolstyrelsen med hjälp av olika experter, bl a kapten Hedvall.
Amatörastronomkonferensen 26-27 september sker i regi av Göteborgs astronomiska klubb och har samlat bortåt ett par hundra amatörastronomer. Konferensen som hålls i Palmstedtssalen på Chalmers kommer bl a att visa amatörteleskop och andra instrument” (GHT 29 september 1970)
