”Stora Torps huvudbyggnad och park utgöra tillsammans en av de vackraste anläggningarna inom Göteborgs område, kär för varje Göteborgare med känsla för sin stad”.[1]
Så skrev beredningen för ärenden angående natur- och kulturskydd 1943, och det är ett påstående som äger sin riktighet än i dag. Vid den tidpunkten hade Göteborgs stad blivit ägare av Stora Torp efter många och utdragna turer och förhandlingar, redan 1935 talades det om en försäljning till staden.[2] Staden förvärvade det mesta av Stora Torps ägor 1942 från D. Carnegie & Co och betalade 775 000 för marken. Genom detta markköp kom staden att kontrollera ytterligare omkring 100 hektar av Delsjöområdet. ”Genom detta markförvärv skulle staden, som redan äger all omgivande mark i Delsjöterrängen, helt behärska denna terräng” sägs det i förslaget till köp av markerna som lades fram på Stadsfullmäktiges bord. Det fanns dock ett område som inte ingick i stadens förvärv, Stora Torps huvudbyggnad med tillhörande tomt på cirka 900 kvadratmeter som skulle överlåtas till Skogssällskapet.[3]
1946 köpte staden även huvudbyggnaden. Detta köp var dock omgärdat av villkor. Huvudbyggnaden skulle tillfalla Skogssällskapet genom donation om den symboliska köpeskillingen på 25 000 kronor betalades via en ”hyra” på 750 kronor per år.[4] Detta är förklaringen till att det ännu idag talas om att Stora Torp var en donation, men det gällde alltså enbart huvudbyggnaden med tillhörande tomt, inte övriga marker som tillhört gården. Skogssällskapet betalade under åren av på den symboliska summan och har sålt huset till Varbergs stenfastigheter.
I avtalet som upprättades mellan Göteborgs stad och D. Carnegie & Co finns några viktiga rader som är betydelsefulla även för vår egen tid. Under paragraf 7 finns att läsa:
”Det förutsättes att de estetiska och kulturella värden, som försålda fastighet i sitt nuvarande skick äger, i möjligaste mån bevaras vid stadsplanens uppgörande och bebyggelsens utformning”.[5]
Göteborg köpte upp utmarken
I och med förvärvet av Stora Torp hade större delen av Delsjöområdet lagts under Göteborgs stad, en process som inleddes under 1700-talet.
Redan 1786 skaffade sig staden det första markstycket inom det vi idag uppfattar som Delsjöområdet, nämligen marken kring Kallebäcks källa där expropriationsrätten gavs av Kungl. Maj:t.[6] Göteborgs stad exproprierade 1868 mark närmas Stora Delsjön för att uppföra ett nytt vattenverk.[7] Kålltorp inköptes av staden 1903[8] och förvandlades till ett sanatorium. Lilla Torps marker hade redan 1909 köpts av staden.[9] Delar av Kärralunds gård köptes 1916, delar av gården hade tidigare styckats av till nya villaområden. Men i köpet 1916 ingick stora arealer mellan gården och Delsjön.[10] När Säveåns trävaru AB sålde hela eller delar av gårdarna Sävenäs, Torpa by, Vidkärr och Fräntorp medföljde de stora utmarksområdena som idag utgör Björkekärr och friluftsområdet vid Härlanda tjärn.[11] I två etapper köptes 1930 Skår, Kallebäcks gårdarna samt Lagklarebäck, Mölndal Västergården och Enerbacken.[12]
![]()
Stora Torps ägor
En förfallande kulturmiljö
Efter att staden tog över Stora Torp gjordes inte några försöka att renovera och underhålla byggnaderna och det började märkas 1966 då följande rader skrevs:
”Göteborgs stad lider väl inte av förstörelselust precis, men den passivitet som dess myndigheter ibland visar ger ungefär likartat resultat. Den som vandrar omkring ute vid Stora Torp märker t ex hur den gamla vackra stallbyggnaden efterhand får förfalla på ett ganska upprörande sätt. Hyresgästerna lär få bättra på svaga punkter då och då för att byggnaden inte skall rasa samman över hästarna. Staden ämnar tydligen riva stallet, vilket är synd. Det skulle kunna göras något mycket tilltalande av det för en rimlig penning”.[13]
![]()
Ur: GP 1973-06-29
Någon renovering blev det inte, istället fortsatte förfallet och 1973 berättade GT om att stöttor hade fått sättas upp för att förhindra att den ena flygelbyggnaden ”ladan” skulle rasa. Det sattes även upp en skylt, ”På förekommen anledning upplyses att denna del av stallbyggnaderna förvaltas av Göteborgs Stads Idrottsnämnd”.[14]
![]()
Ur: GT 1973-03-22. ”Barn i fara om ladan rasar”.
Förfallet tilläts fortsätta och följande år revs den ena flygelbyggnaden. Byggnadschefen vid Fritidsförvaltningen, Åke Andersson, uttalade sig 1983 för GP när det fanns önskemål om att riva de historiska byggnaderna, ”Halva stallet tvingades vi riva redan 1974. Det är meningslöst att bevara resten. Att bygga upp den på nytt blir för dyrt.”[15] Länsantikvarien Hans Andersson vid länsstyrelsen var av en helt annan uppfattning. ”Ingen annan stans är så många byggnader bevarade. Därför är Stora Torp unikt” och länsstyrelsen önskade att Stora Torp skulle bli huvudentré till Delsjöreservatet.[16] I förslaget till bevarings program för Göteborg hade Stora Torp förts in på listan över förslag till nya byggnadsminnen. ”Stora Torp omfattade före 1870 manbyggnad och ett flertal ekonomibyggnader av trä, ett magasin av sten samt parkanläggning. 1873, sedan gamla manbyggnaden brunnit, lät dåvarande ägaren konsul O. Ekman uppföra en ny av sten i nyrenässans enligt ritningar av arkitekt A. Kumlien. Nya ekonomibyggnader och bostadshus för de anställda uppfördes också under 1800-talets senare del. Parken förändrades. Stora Torp är ett välbevarat exempel på anläggning av herrgårdstyp från 1800-talets senare del.”[17]
Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän föreslog 1976 att Stora Torps sju byggnader skulle bli byggnadsminnen och att inge ändringar skulle få göras i interiör eller exteriör utan att tillfråga Riksantikvarieämbetet. Men Skogssällskapet avböjde och ville invänta ett avgörande kring sina lokaler. Tiden gick och 1991 lyftes frågan åter, även denna gång stoppade Skogssällskapet byggnadsminnesförklaringen med motiveringen att sällskapet var en garant för att byggnaderna skulle skötas på ett riktigt sätt.[18] Mycket hade kunnat vara annorlunda vid Stora Torp om byggnadsminnesförklaringen av samtliga byggnader vid gården genomförts enligt planen från 1976.
Även i bevarandeprogram för Göteborg från år 2000 lyftes Stora Torps unika egenskaper fram som en större komplett gårdsanläggning fram.[19] Ändå fortsatte förfallet, åter skulle stall, ladugård och övriga ekonomibyggnader att hotas av rivning. Från Idrott och föreningsförvaltningens Bengt Berndtsson uttalade sig 2014 och hävdade att det var ”oförsvarligt dyrt att rusta upp” och det talades om rivning.[20] Det var som ett eko från gångna årtionden. Rivningen stoppades denna gång och det genomfördes en renovering.[21] Förmodligen var detta i absolut sista ögonblicket då delar av stallet var i riktigt dåligt skick. Under denna process då stallarna och de övriga ekonomibyggnaderna räddades började man också tala om en möjlig försäljning av byggnader och mark.[22]
Några år senare, 2017, var det dags för nästa dramatiska nyhet – Kina ville bygga sitt konsulat i parken vid Stora Torp.[23] Föga förvånande vållade detta protester! Frågan fick stor uppmärksamhet, även i SVT:s Rapport berättades det om förslaget.[24] Efter bara några dagar drogs detta förslag tillbaka.[25]
![]()
I mitten står politikerna och svarar på frågor och får mycket kommentarer. Foto: Per Hallén 2017.
Nu väntar ett förslag till detaljplan för området där det ryktas att byggnaderna skall få ett stärkt skydd. Men kommer det att gälla alla byggnaderna? Vad skall hända med landskapet kring byggnaderna, det är av avgörande betydelse för den historiska miljön.
När förslaget till detaljplan blir tillgängligt kommer den naturligtvis att granskas här på Delsjöområdets historia.
Referenser
Tryckta källor
Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)
Otryckta källor
Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg
Skogssällskapets arkiv
Tidningar
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)
Göteborgs Morgonpost (GM)
Göteborgs-Posten (GP)
Göteborgs-Tidningen (GT)
SVT/SR
SVT Nyheter Väst.
SVT1 Rapport.
Sveriges Radio.
Litteratur
Bjur, H. (1988). Vattenbyggnadskonst i Göteborg under 200 år. [Göteborg].
Förslag till bevaringsprogram för Göteborg (1975). Förslag till bevaringsprogram för Göteborg. Göteborg.
Johansson, M. (2001). Stora Torp, Göteborgs universitet. Avdelningen för kulturvård.
Lagerberg, Carl, Göteborg i äldre och nyare tid: bilder, saml. och beskrifna, Göteborg, 1901-1902
Lönnroth, G. (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : ett program för bevarande. D. 2. Göteborg.
Nyberg, B. and Ygge, B. (1976). Källorna i Kallebäck. Göteborg.
Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Lagerberg 1901-02, s. 173. I bildtexten skrivs följande: ”Stora Torp, hvars vackra omgifningar utgöra ett särdeles omtyckt mål för lustvandrande Göteborgare, som från staden söka sig ut i den fria naturen.”
Noter
[1] PM till Byggnadsnämnden från Stadsfullmäktiges beredning för ärenden angående natur- och kulturskydd, författat av Hjalmar Wijk och Henning Beyer 15/2 1943. Skogssällskapets arkiv, Landsarkivet i Göteborg.
[2] GT 1935-03-14.
[3] GSH 1942 H 35, samt protokoll 1942 den 12 februari §16. Skogssällskapet höll sin invigningsfest 29 november 1942, se bland annat i GM, GP, GHT, alla måndagen den 30 november 1942.
[4] GSH 1946 H 73, se även GT 1982-05-21 ”Kommunen får bakläxa för sitt sätt att styra och ställa på Stora Torp”.
[5] GSH 1946 H 73.
[6] Bjur 1988, s. 28. Se även Nyberg and Ygge 1976, s. 14-28.
[7] GP 1868-12-24.
[8] GSH 1903 H 195,
[9] GSH 1909 H 242, protokoll nummer 17 1909, §11.
[10] GSH 1916H 96, protokoll 6 april, GT 1916-03-15 och 1916-03-16.
[11] GSH 1926 H 222.
[12] GSH 1930 H28, protokoll nummer 2 1930, §28, GSH 1930 H255 samt protokoll nummer 11 1930, §5.
[13] GT 1966-05-19 under rubriken ”Sido skott”.
[14] GT 1973-03-22. ”Barn i fara om ladan rasar”.
[15] GP 1983-03-04, ”Nu vill fritid riva Stora Torps stallar”.
[16] GP 1983-03-04, ”Nu vill fritid riva Stora Torps stallar”.
[17] Förslag till bevaringsprogram för Göteborg 1975, s. 173.
[18] Johansson 2001, s. 30.
[19] Lönnroth 2000, s. 102-104.
[20] GP 2014-12-04 Ledare: ”Rädda Stora Torps stall”. Dagen efter jämförde GP det ”oförsvarligt” dyra stallet med kostnaderna för Qvidings anläggningar, en förening där det dessutom då hade påvisats fiffel, se GP 2014-12-05, ”Oförsvarligt blåsa upp siffror”.
[21] GP 2015-06-02 ”Stora Torp-stallet räddas”.
[22] GP 2015-02-06 ”Kriget trappas upp om stallet i Stora Torp”.
[23] SVT Nyheter Väst 2017-12-14 ”Kina kan få bygga konsulat – i Delsjöområdet”.
[24] SVT1 Rapport 2017-12-16.
[25] Sveriges Radio 2017-12-18 ”Göteborgs stad backar om kinesiskt konsulat”.
